söndagsfilosofi
"- tråkigt att ni inte hinner äta, ni är varmt välkomna tillbaka nästa gång ni ska ut och resa.
- he he.. nej tack, jag tror vi hoppar det"
"ser ni inte era gäster eller?! *gör en otroligt otrevlig gest med händerna och går ut*"
"ingenting fungerar ju här"
"vi har suttit och väntat i en kvart på att få beställa, det är otroligt dålig service här"
"- where's my food? I've been waiting for 40 minutes, bring it in. NOW!
- I told you Before. It's at least 30 minutes waiting, and you ordered a pepper steak which takes longer time to prepare.
- yeah, but I've also ordered salad, Burgers, nachos... none of them are here.
- I'm sorry, but I thought you wanted Everything at the same ti....
- ... just bring me my food! salad, no.. Burgers no... nachos... no! It can't take that such time to do these meals
- But Sir, I thought you wanted to have Everything at the same time... and there's your food - LOOK!
- (mutter, mummel och fula ord)"
- I told you Before. It's at least 30 minutes waiting, and you ordered a pepper steak which takes longer time to prepare.
- yeah, but I've also ordered salad, Burgers, nachos... none of them are here.
- I'm sorry, but I thought you wanted Everything at the same ti....
- ... just bring me my food! salad, no.. Burgers no... nachos... no! It can't take that such time to do these meals
- But Sir, I thought you wanted to have Everything at the same time... and there's your food - LOOK!
- (mutter, mummel och fula ord)"
§
den här helgen har varit tröttsam. inte nog med att jag har jobbat ungefär 35 timmar dessa helgdagar, har blåsor på fötterna och ben som värker, så har den även varit otroligt tröttsam psykiskt. och jag ska härmed berätta hur det är att jobba som servitris.
första dagen jag började jobba med servering sa jag direkt till mig själv "jag ska aldrig mer klanka ner på en servitris" (synd bara att jag gjorde det tillsammans med mina vänner i London... utan att vi visste att hon var svensk hmm - men det är en annan historia). jobbet vi har är otroligt krävande. många av de personer jag träffat under bara de här tre dagarna, som har gett mig skit för saker jag inte kan påverka, skulle aldrig ens kunna hålla 4 tallrikar, 5 tallrikar med mat, hälla upp en öl, eller ta hand om och servera bord efter bord efter bord. det är så fruktansvärt frustrerande hur folk ser ner på en. ber en torka bordet när de ser att man har fulla händer och är påväg. ifrågasätter varför inte maten kommer, varför de aldrig får beställa, vart deras dryck är. under dessa tre dagar på jobbet har vi haft extremt mycket att göra. det har varit helvetesdagar om jag ska vara helt ärlig. det har varit fullt med folk, bordsnumreringarna har varit nya och helt ologiska och kassasystemet har varit nytt och inte helt fullständigt. ändå finns det människor - ja, jag drar absolut inte alla över samma kam - som klagar åt minsta lilla, kommer med så otroligt spydiga kommentarer för att man inte hinner med just deras beställning innan man ens har sett dem komma in i resturangen. så spydiga kommentarer om servicen - snälla, tror ni att jag springer runt som en yr höna för att jag tycker det är kul? ser det ut som att jag ignorerar er med vilje? snälla människor... ta lite hänsyn. jag ber er, tänk på att vi är människor. vi har två armar, två ben - precis som er. vi har känslor, allt ni tycker och tänker behöver inte komma ur er mun. det kan ta riktigt hårt, trots att jag inte får visa det. trots att jag alltid måste ha ett leende på mina läppar. trots att jag knyter min hand åt det ni säger, när ni inte ser...
ja, igår var det droppen. jag kom in till jobbet mitt i en jävla thai-rusch eller liknande, och slängdes i stort sätt in i det på en gång. jag hade egentligen ingen aning om gästerna och vad de skulle ha. men jag gjorde mitt bästa, och visade inga tvivel. fram tills dess att jag på 40 minuter... 40 minuter - no joke - hade fått ta skit från kanske 5-6 personer om saker jag egentligen inte hade någon aning om eller kunde göra något åt. jag fick prata med gästerna om maträtter som var fel, maträtter som hade glömts osv osv. inget jag kunde påverka. men där stod jag, fick ta all skit. inte alltför trevliga saker heller. och till slut orkade jag inte längre. min starka sida exploderade och ut kom min svaga sida istället. det var över på bara ett par minuter, men ändå. kanske var det skönt på nåt sätt - kanske fick gästerna då se, "oj, hon är ingen robot. hon har känslor".
det känns lite tråkigt att skriva ett sånt här otroligt argt inlägg. för den här lilla delen människor är just det... en liten del. majoriteten människor är så underbara och trevliga att få servera, prata med, kanske till och med göra någons dag. för ett jobb där man träffar så mycket människor - det finns inte mycket bättre än så. alla gäster som kan sprida så mycket glädje, och ge så otroligt positiv och bra energi. det är dem jag vill höja. för den här lilla skaran med tråkig-attityd-människor vill jag bara lägga bakom mig. i en soptunna och aldrig plocka fram igen. för vet ni vad? i min värld är de inte värda det. dessutom har den här skitäckliga helgen slutat helt jävla grymt bra. idag på jobbet hade vi mycket att göra, som vanligt, men allt flöt på bra. humöret var på topp och det märktes även på gästerna. det var så otroligt roligt att jobba idag. och man inser så fort man hinner få det lugnt och tänka till, så har man så fantastiska kollegor att göra med. och det är så mycket värt. vi slog dessutom någon form av rekord när det gäller dricks idag, och jag är så otroligt stolt hur vi hanterade det idag. alla var så sjukt jävla bra, vi hade så roligt och tiden bara sprang iväg. skulle alla dagar vara som den här så skulle servitris-yrket vara något fantastiskt.
NU ska jag iaf släcka lampan. om ungefär 6 timmar är det upp och dags för jobb igen.
lite senare på kvällen kommer mina älskade peeeron hem också, och det ska bli rätt mysigt ändå måste jag säga. puss och kram på er alla fina människor där ute, ta hand om er och kanske mest av allt... ta hand om varandra! (poet, jag vet..)
lite senare på kvällen kommer mina älskade peeeron hem också, och det ska bli rätt mysigt ändå måste jag säga. puss och kram på er alla fina människor där ute, ta hand om er och kanske mest av allt... ta hand om varandra! (poet, jag vet..)
så jävla orutinerad
igår kom jag en halvtimme för tidigt till jobbet (för jag hade glömt hud lång tid det tog att ta sig med bil upp till Arlanda) och fick även stanna över en halvtimme. idag trodde jag att jag åkte senare och tog även en sväng till Apoteket innan. men vad trodde jag? här sitter jag utanför Arlanda... en halvtimme innan jag börjar... orutti är ordet.
nej, jag tänker sitta en stund i solen. bannemej. är så trött idag och hoppas på en mycket bättre jobbdag. hoppas ni alla fina får en bra lördag! :*
ge mig sol och värme
den här dagen ser ut att bli extremt fin och solig. kanske är våren här för att stanna?
åh vad jag längtar till shorts, bruna ben, att kunna åka tidigt på morgonen utan jacka, myskvällar med vänner utomhus. jag vill ha värme, sol och vår/sommar. jag är ingen människa som avgudar kylan, faktum är att jag faktiskt inte ens passar in att bo i Sverige. men jag älskar det ändå. på ett slags 'hat-kärlek'-sätt.
Los Angeles var ju ganska nice det med iåförsig. hi hi.
back to reality though. gårdagen var ganska... fruktansvärd. 12 timmars jobb i byggnadskaos, nytt kassasystem, brist på platser och nojjiga gäster. fyfan, det var både en och tre gånger vi alla ville sätta oss i ett hörn, bli fem år igen och gråta en skvätt. men vi spottade upp oss och klarade det. bra gjort! på grund av allt detta så var det så otroligt värt och skönt att få åka hem till Anna och Bralls där även finaste frida var, bara för att få varva ner lite och bara ha skönt sällskap innan det var dags att åka hem och sova. tack tjejer, för att ni finns och att ni är ni.
idag är det dags för jobb igen. jag ber till alla gudar som finns att det inte är lika kaosartat idag. jobbar till 22 denna fina lördag. får kanske smita ut en stund i solen på rasten.
xx
fredag
nån som är medvetna om att det är fredag idag? förmodligen 99% av befolkningen. själv är jag lite dagvild och har tyvärr ingen fredagskänsla över huvudtaget eftersom jag jobbar hela helgen. och måndag. och tisdag. kanske onsdag. jag har faktiskt inte tänkt på att jag ändå har jobbat en hel del på sista tiden. och det är ju bra, för det är ju precis vad jag behöver just nu. det kommer sitta ganska fint den 25 maj. känslan kommer i alla fall vara finare än den varit de senaste 6 månaderna då det har ekat ganska tomt på kontot på den så kallade 'löningsdagen'.
min fredag började i alla fall väldigt tidigt. närmare bestämt redan klockan 04.45. jag skjutsade mina älskade föräldrar till Arlanda, då de skulle ta en liten weekend till Le Páris! efter det tog jag mitt pick och pack och gjorde lite nytt på gymmet. hur som helst så tror jag mina päron kan behöva komma iväg lite, så det blir nog bra för dom. själv kommer jag knappt märka att jag är ensam hemma, så den här helgen kommer väl gå i rasande fart den med. har jag inget liv just nu? nja, det vill jag inte heller säga - för det har ändå hänt lite roliga saker i veckan. i onsdags träffade jag min favoritkvinna Frida och bara hade det allmänt mysigt. och igår träffade jag två otroligt efterlängtade tjejer. Sanna och Sara - älskade människor. och vill ni veta en till sak? jag har även fått ett kusinbarn! jajjemen, Lilleman tittade ut i förrigår, och nu är Madde och Johan stolta föräldrar igen. Lilla söttjejen Tilde har även blivit stor och kan nu klassa sig själv som storasyster. hur mysigt? längtar tills jag får träffa den 'nya' familjen.
nu sitter jag och tar igen mig lite i soffan innan det är dags att åka upp till Arlanda igen. jobb till 21 idag. sen ska jag åka hem till Anna och Brallan en stund, där fina frida är bjuden på middag. alltid bra att ha något att se fram emot om dagarna!
lilla tjejen som nu har blivit stor och fått en lillebror.
kändisfest på Arlanda
i lördags satt jag och skrattade ihjäl mig till Johan Rehborg då han spelade i "Rock of Ages"... igår serverade jag honom på ett byggkaosartat O'Learys Terminal 5. jag hade svårt att hålla minen när karln kom in. vad är oddsen? jag valde dock att inte nämna någonting och behandlade honom som vilken människa som helst. är nog inte alltid guld värt att vara kändis - därför skonade jag honom från den hysterin.
idag har jag jobbat på nya jobbet. det gick mycket bättre idag, vilket har gett mig ännu mer att tänka på. får se hur jag väljer att göra - mycket dilemman och val att bestämma sig för just nu. hur ska jag göra med jobb? handboll eller inte handboll? kosten och andra rutiner som måste falla på plats... ja, det skulle väl bara vara konstigt om livet alltid var en dans på rosor, inte sant?
vilken händelserik helg
igår gjorde jag nåt som jag ville hålla hemligt ett tag. men jag kan i alla fall berätta att jag provjobbade på ett ställe - ett café/bageri här i Märsta. säger inte namnet ännu, för orkar inte få massa välkända ansikten dit 'av sammanträffande', för är sjukt nervös ännu hihi. men det gick väl... tja, hur gick det? första dagen på ett nytt jobb, inte mycket mer man kan säga om det. men jag ska prova på lite mer i veckan, så får vi se vad jag tycker - och vad dom tycker såklart. skönt att få lite respons äntligen i alla fall.. kvällen var helt oslagbar i alla fall. strålande väder, och en toppengod middag med min älskade familj. sen väntade musikal på Chinateatern... 'Rock of Ages'. för att recessera den så måste jag säga att den var fruktansvärt bra. sjukt rolig (mycket tack vare Johan Rehborg) och så himla duktiga skådespelare och musiker. älskar musikaler - verkligen - och den här var riktigt riktigt bra. kan jag varmt rekommendera!
idag har jag njutit av sol, skärgårdsmiljö och... en hel del konkande av diverse lådor och annat. jajjemen. jag hjälpte min käraste barndomsväns föräldrar att flytta från älskade Odensala ut till Skärmarö. det kändes till och med lite vemodigt för mig när jag gick in i det relativt tomma huset på landet, men jävlar anamma vilket mysigt och fint hus de hittat. och vilken miljö!! det låg helt underbart till, och jag ser fram emot de olika grillkvällarna m.m som vi förhoppningsvis kommer lyckas ha där i sommar. tänk er skärgårds-sommarhus-känslan... året om! tror Ulla och Uffe kommer trivas som fiskarna i vattnet där ute. dagen har för övrigt varit riktigt trevlig, och lite träning har man ändå fått (bära x antal lådor och annat krams uppför 40 trappsteg... just sayin'). avslutade den här fina dagen med att ta igen mig i soffan med ansiktsmask på mitt bångstyriga ansikte och lite Mästarnas Mästare på det. imorgon börjar min måndag-söndag-jobbvecka. den här veckan är det både Arlanda och "nya jobbet" som gäller. önska mig lycka till!
en sån här fin och bra vän är det svårt att hitta. därför tänker jag hålla fast i henne, åtminstone i några år till hihi.(läs; så länge hon orkar med ett psyko som mig.) skratta tills vi dör - ett vinnande koncept när det gäller mig och min kära bralla. du är fin, och oersättlig för mig. minst sagt. <3
torsdagsmys
what a day. kan inte riktigt sätta fingret på om den har varit bra eller dålig. eller helt enkelt skitkass. beror lite på vilken del av dagen man väljer att utvärdera så att säga. har i alla fall jobbat idag. började med en liten promenad på löpbandet imorse. inte alls så motiverande att gå ut och gå i spöregn, då kan det vara bra ibland att ha ett litet löpband hemma. har sen jobbat hela dagen fram till 17. regnet har öst ner även idag, och barnen verkar vara nöjda och glada över det - iallafall för en stund. jag däremot har nog aldrig gillat regn, blött och kyla. nej tack till det.
efter jobbet tyckte jag synd om mig själv. ni ärade kvinnor vet vad jag menar. ni vet den där dagen i månaden då det är dags. då ni helst bara vill ligga under täcket, äta allt ni ser, äta alla godsaker som finns och sen gråta till en dålig kärleksrulle. ja, enough said. så med tanke på detta så köpte jag naturgodis - och inte den "ganska-nyttiga" delen av naturgodishyllan. nej idag köpte jag det jag var sugen på. och jag vet att det inte alls är så mycket nyttigare än vanligt godis. men vet ni? det skiter jag i. ikväll skiter jag i allt. däremot förstördes min myskväll med mig själv när jag blev trött på godiset redan i bilen, och mina program som jag var sugen på att titta på ikväll är inställda pga ... hockey? alla intressepilar som finns träffade precis mitt öga.
barn barn barn
med den här rubriken känner jag mig som pomperipossa. som typ fångar barn, och kokar dom till middag.
det lönar sig för övrigt att gå upp kl 5. inom loppet av 3,5 timmar hade jag hunnit träna, stått fast på motorvägen, tagit en olaglig 'avfart', varit rädd att polisen skulle ta mig, krypkört upp en hel tank (det var väl att ta i) och stått i lite mer kö... tja, sen kom jag ju försent till jobbet också, och det är en annan femma. men vad gjorde det när solen lyste och jag och mina homiez skulle till skogen och hälsa på Mulle?
har varit ute hela dagen idag, tillochmed lunchen i form av klassisk makaronipudding förtärdes utomhus. blåsten har ju gjort mig tom i huvet. jag kan meddela att de få hjärnceller jag faktiskt hade kvar innan, är som bortblåsta nu (he he där drog jag en vits utan att veta om det). efter jobbet fick jag äntligen slippa all grus i luften och tog mig istället en kaffe på Wayne's med Madde istället. hur mys? zzzzuper!!
nu är jag precis hemkommen från Väsby. äntligen denna dag. kvällen har jag lekt lite barnvakt. både mysigt och kul, men när jag (till slut.. äntligen) fick barnen att somna så kunde jag inte riktigt slappna av på nedervåningen. ville hela tiden se till att de andades.. eller nåt sånt. med tanke på att det inte var mina barn, eller ens i närheten av släkt så var jag supernervös och har fortfarande inte kommit ner i varv. känns väl sådär. hoppas inte tjejerna vaknar imorgon och ropar "aldrig mer jesska!!"(för i mitt namn är tydligen i:et det svåra att uttala?)
jag och mina vapendragare
I passed my CAE-exam!
yes, you heard me. jag klarade CAE-examen!! jag var inte alls beredd på att få veta det såhär tidigt, utan skulle med glädje kunnat suttit ända till 30 april och väntat. men hej och hå, här kastar man resultatet lite snyggt i ansiktet heeelt oförberett. men vafan... det är faktiskt skönt att veta att jag inte är totalt värdelös tihi.
typiskt för att vara mig är att jag inte är riiiiiktigt nöjd. okej, nu ska jag inte vara sån. nöjd är jag SÅKLART över att jag har klarat det. om några dagar när jag smält det så kommer jag förmodligen dansa både sol-och regndansen här utanför på gården. troligtvis naken också. tur att jag inte bor inne i centrala delen av kära förorten Meeerzzzta råå! men jag är glad - absolut. kämpade som fan, och det var svåra månader. det ska jag erkänna. så jag får vara nöjd! att vara tre poäng från ett högre betyg känns dock jävligt surt... då undrar man ju, vad hade jag kunnat förbättra? skrivit annorlunda? pratat lite bättre och mer? skrivit bättre på grammatiken (haha tro mig, det hade jag behövt gjort ändå ... svennebanan som inte kan ett skit - that's me, och det fick jag även bevisat nu he he!)
meeen mina vänner, nu äre gjort. eller ja, gjort vare ju för typ... exakt en månad sen idag. men nu behöver jag inte tänka på det mer. jag är glad att jag bestämde mig för att ta det. trots att det som sagt var en tuff tid med mycket plugg så är jag glad att jag har det med mig.
imorgon blir det upp tidigt för att möta syrran på gymmet. sen är det dagis och på kvällen är det barnvaktning (sa jag att jag älskar barn?) åt mina två favorittjejer som faktiskt även dom har bott i London. hmm.. 2 och 4 år - de kan definitivt bättre engelska än vad jag kan. ska jag flasha med min CAE-exam framför dom tro? hihi. ska även klämma in att träffa Madde Hagel också, ååh va kul det ska bli!!
avslutar detta hejdundrande inlägg med massa glada bilder á la Humle och Dumle i London. passande, inte sant?
ny vecka, nya tag
mina kära få, tappra, underbara läsare!
jag antar att jag förmodligen inte har ett lika fascinerande liv här hemma i Sverige nu, som jag hade när jag bodde i London. men det kan ändå vara lite kul att babbla om vad jag har för mig. idag kanske det också kan bli ett lite mer positivt inlägg, för idag mår jag mycket bättre. har kunnat ätit utan större problem och jag har till och med jobbat. kors i taket!
jag antar att jag förmodligen inte har ett lika fascinerande liv här hemma i Sverige nu, som jag hade när jag bodde i London. men det kan ändå vara lite kul att babbla om vad jag har för mig. idag kanske det också kan bli ett lite mer positivt inlägg, för idag mår jag mycket bättre. har kunnat ätit utan större problem och jag har till och med jobbat. kors i taket!
det verkar röra sig om någon slags magkatarr jag har, och ingen vanlig magsjuka, så jag har även köpt tabletter som verkar fungera ganska bra. det känns otroligt skönt att det verkar vara på bättringsvägen som sagt. tjaaaa... vad har jag gjort idag då? jobbat som sagt - på käraste Bullerbyn med mina fina, busiga och idag väldigt leriga barn. det är kul, och det känns att man lever efteråt kan jag absolut säga.
ikväll har jag haft en riktigt jobb-sökar-kväll. okej, nu kanske jag ljög lite - jag har inte direkt sökt så mycket jobb. men jag har fixat CV och skrivit ut tonvis med CV och personliga brev - så imorrn blir det ut och blotta sig totalt inför diverse arbetsledare. inte det roligaste måste jag säga - för känns som att man blir utstuderad på 2 min. men det är ett måste, eller hur? annars är resten av min vecka inte så speciellt händelserik, jobbar på dagis varje dag vilket känns riktigt kul och välbehövligt. speciellt eftersom jag missade tre dagar på O'learys i helgen. men vafan, vad gör det om hundra år? jag ska även försöka träna lite imorgon, ska bli skööönt.
jag har försökt att inte erkänna det. men de senaste dagarna speciellt så måste jag säga att jag tänker på mina fina vänner från London väldigt mycket. det är nästan en månad sen vi senast sågs (förutom Toni, men redan det har ju typ gått... tre veckor sen) och bara att få se och höra hur ni har det är toppen. är det något jag ska skrapa ihop mina pengar till så är det att hälsa på er, eran sista tid där borta. det ska jag verkligen försöka göra.
sjukling
vilken sjukt värdelös dag. minst sagt. nu kan jag förstå hur det känns att svälta sig själv. eller att vara på vippen att svimma. ja mina vänner, jag hade inte bara lite magont. magsjuka eller vad man nu kallar det har nått mig,
jag brukar inte bli sjuk. faktiskt. i don't do sickness. så när jag väl blir sjuk (vilket oftast bara pågår under en dag/dygn) så är det fanimej inte kul. och magsjuka, eller maginfluensa av alla slag är något jag inte ens vill önska min värsta fiende. så den här dagen har jag bara velat dra täcket över huvudet och hoppa över. men nu äntligen mår jag bättre, och tror bestämt även jag får behålla min smoothie jag tog för en stund sen. det bådar gott!
men jag är ganska arg nu. hela dagen har jag varit ynklig, ledsen och tyckt synd om mig själv för att jag mått så dåligt. men nu är jag mest arg för hela min plan går fel. hela mitt schema blir helt fuckat. speciellt när jag börjat komma igång med träningen ganska bra, och kände att jag gjorde ett bra pass igår då jag kände mig stark och kände mig pepp inför helgens träning- så blir jag sjuk? och alla jobbpass jag skulle ha? visserligen så "tappar" jag bara förhoppningsvis två av dom. men ändå? just nu är alla pass guld värda.
hade gjort mycket just nu för att känna mig såhär fräsch. att få vara tillbaka i Wellington. tillsammans med våra freaks Anton och Anders. och med Amy. haha ååh Amy. hur bra hade man det inte då? tja... inte var man magsjuk i alla fall.
härlig fredag
... NOT.
skulle egentligen vara påväg upp till O'learys och början på min 8-dagars-jobbvecka. men nej. istället ligger jag nu i soffan, kollar på skräp-TV och ber till Gud att jag inte behöver ligga på toaletten hela dagen. förhoppningsvis är det bara något dåligt jag ätit, och jag då blir bättre under dagen. just nu känns det sådär, för både magen och resten av kroppen strejkar. men jag får försöka vila av mig det. för jag har verkligen inte tid och pengar till att bli sjuk. verkligen inte.
idag är det den 12 april, vilket betyder att Elsa fyller hela 20 år! grattis söta du, är säker på att du får en toppen dag och helg borta i London. skulle vilja lägga upp en kick-ass-bild på dig från din bästa sida, men min käraste Sony Vaio väljer att inte vilja samarbeta. inget ovanligt med andra ord. hi hi.
godmorgon
sitter här och äter frukost. med tanke på att jag inte får äta mjölk, kalcium eller järn tillsammans med mina tabletter för aknen, så har jag varit tvungen att ändra min frukost IGEN. så här sitter jag med den gamla vanliga havregrynsgröten igen. men äsch, jag klagar inte. gott är det faktiskt.
ska snart ta mig ner till SATS för lite träning. blev ingen igår efter jobbet, hade viktigare saker att ta itu med. däremot hann jag träffa både brallan och anna, och det blev även en efterlängtad sallad på Valvet.
idag efter träningen ska jag hem och skjutsa tantalonan i huset bredvid - a.k.a min mormor. man får ta igen lite av alla dessa år innan jag fick körkort då hon hjälpte mig. efter det är det brall-mys innan en middag hemma hos bästaste Sanna!!
en söt tjej raggade jag upp på Valvet
är så trött
vi måste ha en av världens bästa instruktörer på SATS Märsta. dock finns det en anledning till varför hon kallas "Tessan-Terror"... körde zumba med henne idag och jävlar i min låda vilken fart det var. men det är bara roligt, och jag var minst sagt svettig och nöjd efter passet.
idag har jag annars träffat min efterlängtade dooshbag!! myran och the doosh is back on track... damn, det var riktigt roligt att träffas igen och snacka lite skit och skratta åt dåliga skämt. sånt där som egentligen bara vi förstår och tycker är roligt. riktigt epic.
sitter just nu hemma i soffan, med svart ansiktsmask i fejjan och kollar på halv 8 hos mig. har ätit riktigt husmanskost till middag i form av blodpudding - det är märkligt hur det kan vara gott, inte sant? imorgon blir det en tidig morgon då jag börjar redan 7.15 på dagis. yeay, får träffa mina kära barn imorgon igen.
apropå jobb kan jag ju berätta att jag för tillfället inte har hunnit ut och sökt jobb som var tänkt att jag skulle göra så fort jag kom hem. jag har faktiskt fått väldigt mycket extrapass på både dagis och O'Learys, så har inte blivit av. men jag gick på stan i Uppsala idag och fick massa sug att börja i butik, eller nåt annat liknande. men just nu är jag otroligt glad och tacksam att jag faktiskt fått komma tillbaka för lite extrajobb på båda ställena. mycket värt just nu!
men fan...
... dum-ass!! vem fan skriver ett HELT inlägg på rubrik-raden?! ååh händer bara mig.., Fixar det imorgon. med dator n. hehe. NU; Dra slaggen !
where's my roomie...?
är det möjligt att man kan bli överkörd av tåg, buss och bil... och kanske även lite trampad på av en elefant, och fortfarande leva? lite i den situationen är jag just nu. men jag lever. med nöd och näppe. (en liten parantas som inte har nåååågot med ämnet att göra men... går det inte att hoppa ner en rad med telefonens tangentbord??!) jaja skämt åsido... och DÄR kom en liten flashback från tiden med F92 hihi... jag har jobbat på Olelelearys idag! första gången på ett halvår - det känns! kändes ändå helt okej att vara tillbaka på Arlanda (fastän jag var så nervös innan att jag kunde ha gråtit som ett barn). men på lunchen när jag satt och tittade ut över landningsbanan så saknade jag London extra mycket. jag saknar mina fina vänner som fan just nu.
maybe it's time for a closure?
Myran här igen. det var ett tag sen. har varit ganska tyst sen jag kom hem - både medvetet och omedvetet. men nu kände jag att det kanske är dags att skriva av sig och få ett avslut på mitt äventyr?
så.. var ska jag börja? först och främst så måste jag säga att resan till London är utan tvekan det bästa jag gjort... och värsta. jag har fått så mycket erfarenhet, lärdom och fantastiska nya människor i mitt liv.
nu har jag gått lite bananas med bilder. men det är ju lite mysigt, för då tänker man tillbaka och minns. för vi var verkligen ett fantastisktt jävla gäng där borta, och jag vet att vi kommer hålla kontakten. det jag insåg där borta, ganska snabbt, var att man får en alldeles speciell relation med vänner man möter såhär. man åker helt själv till ett annat land, precis som alla andra också gör, vilket gör att man söker sig till varandra på ett helt annat sätt och skapar en relation och vänskap som blir otroligt stark och speciell. efter bara några veckor kändes det med de flesta att man hade känt varandra forever. trots att vi kom från helt olika ställen och sammanstrålades.
den här tiden har fått mig att växa som männniska, hoppas jag. det var lite det syftet jag hade när jag åkte. att plugga engelska var aldrig något jag hade tänkt på eller kände att jag behövde göra, utan det var mest att åka iväg, träffa nya människor och göra något för sig själv för en gångs skull. jag ångrar det inte en sekund. jag har väl lärt mig en del om mig själv också, om vad jag klarar och inte klarar av. hur påverkad jag kan bli av vissa grejer, av vissa människor. jag har sett sidor av mig själv som jag inte vill ha. sidor jag vill jobba bort, och även sidor jag vill utveckla och jobba mer på. trots att jag älskar människor, jag älskar att ha vänner omkring mig så insåg jag också att jag behöver ensamtid. ensamtid är guld värt ibland.
är det något jag ångrar? självklart är det saker jag ångrar. de främsta sakerna är ganska stora. jag ångrar att jag inte la upp en bättre budget, speciellt när jag flyttade ifrån värdfamiljen. jag borde ha lagt upp en budget, så jag hade mer koll på mina pengar. när vi ändå är inne på ämnet så ångrar jag också att jag slösade så mycket. för jag slösade otroligt mycket på småsaker som kaffe osv. sånt man inte tror blir så mycket i det stora hela. jag ångrar även djupt att jag lät det kanske gå en månad efter jullovet att bli människa igen. jag kan inte säga att jag ångrar hur jag mådde, för det går inte att göra något åt. tragiska saker hände, och stressen uppstod utan att jag ens ville det. jag ångrar dock att jag hanterade det fel - jag hade kunnat komma ifrån det lättare om jag hade låtit mig själv göra det. kanske. vem vet? det är alltid lättare att vara efterklok. den sista stora grejen jag hade velat gjort annorlunda var när jag tappade lite kontrollen över all struktur jag innan hade. jag tappade motivationen på träning, åt fel, tänkte för mycket, och åt ännu sämre. nu sitter jag här hemma i Sverige, önskar jag hade fortsatt på mitt mål om ett sundare jag lagom till hemgången. nu är det som att börja på ruta ett, både utseendemässigt och motivationsmässigt. men strukturen börjar komma tillbaka och jag ska klara det.
det här blev förbannat långt... men sån är jag. jag älskar att skriva. och det har jag insett mer och mer nu när jag varit borta. jag älskar att skriva. och det har fått mig att börja tänka mer på framtiden. ska det fortsätta bara vara en hobby eller vill jag ha det i mitt vardagliga liv? tja.. det är såna här tankar som har snurrat runt i huvet också. det har varit nyttigt att vara på den här resan, trots att min klara plan jag hade förra året om hur framtiden skulle bli uppbyggt är som bortblåst. trots att ett stycke i det här blogginlägget handlar om saker jag ångrar, så är majoriteten ändå bara bra saker. därför kan jag inte berätta om allt superbra och roligt jag varit med om. för det skulle bli en bok. tamefan, det är kanske det jag ska göra? 'Mitt liv i London'... vilket jävla vinnande koncept. skulle säkert bli en storsäljare ute på marknaden... NOT. hihi. men neej jessieK, nu börjar du svamla igen. det är dags för ett avslut. ett closure.
mitt äventyr i London är slut. men trots det så har det bara öppnat en början i mitt liv. en början med nya fina människor, nya idéer och drömmar och nya mål att sträva efter. hyfsat bra måste jag säga att det var att jag åkte ändå. men av allt vill jag säga thank you till alla mina fina vänner som är kvar i London, som är hemma i Sverige, som är hemma i Holland, Danmark, Argentina, Tyskland... you name it. jag har mött människor över hela världen och det är jag otroligt tacksam över. nu är det dags för mig att säga hejdå (men tror dock inte att jag lägger ner bloggen, kommer bli otroligt bloggsugen så kanske skriver vad som händer här hemma ändå. namnet är ju helgalet, men det löser vi... så småningom). bye bye babies, see you soon.