va underbart det är att ligga vaken på natten utav ljudet av regnet som öser ner utanför fönstret... NOT. Tjaaa, man vet aldrig riktigt vad väderguden i London väljer att bidra med för trevligt. hur som helst så känns det som att jag lärt mig sova här. ni som känner mig vet att jag har liiiite svårt att sova länge om morgnarna, oftast. det här är andra helgen i rad då jag slår upp ögonen vid halv elva... jisses vad händer? men det är ju rätt skönt också iåförsig.
sååå, nu är det helg igen. tiden går fort mina vänner. gårdagen var iallafall fylld med en massa blandade känslor. hade presentation på morgonen. orkar inte riktigt gå in på detalj, men jag gjorde det och jag är glad att jag har så fina och stöttande vänner nära mig. fick även flera kommentarer från de i klassen vilket värmde enormt. var även skönt att få prata med mamma och att höra min Brallans röst. det var på tok för länge sen! jag orkade iallafall inte vara kvar i skolan efter det så jag drog med hanna och amanda och käkade lite frozen yoghurt. vilket nytt favoritställe säger jag bara..
på kvällen var det dags att fira Hannahs 20-årsdag. hon fyller nämligen 20 år idag, så igår var vi medbjudna till en privat klubb för att fira henne lite. Fellish och Anna kom hit efter de slutade skolan, så käkade vi lite mat och fixade oss innan vi åkte för att möta upp de andra. måste väl säga att det blev lite krispis stämning i början med oväntade utgifter + otrevlig personal. men över lag var det en rolig kväll, självklart tack vare sällskapet! jag hade dock önskat lite lättare musik, så hade jag kunnat dansa loss rejält. bilder har jag... men dom ligger på kameran. och kameran ligger på mikron. och jag ligger i sängen... så ja, ni kan ju förstå vad jag prioriterar och inte. hi hi.
usch va klockan rullar på. nu ska jag slänga mig in i duschen så får vi se vad dagen har att bjuda på idag. kan tyvärr inte kommentera någonting om vädret ännu för... tja, rullgardinerna är nerdragna. helt enkelt. punkt och slut!
jag vet, det har varit riktigt dåligt med updates. men trying to live in the moment over here. och försööööker att klara mig igenom dagarna despite our new teacher... I miss that crazy man from Australia. Ross ... what the fuck - why did you leave us?!
men hur som helst, ni ska få en liten update. (eller förmodligen blir den ganska lång). börjar lite smått med förra veckan och vad som hände då.
onsdag: nuförtiden är onsdagar förbannat underbara... schemat mitt visar 9-18.35 med en halvtimmes lunch, vad sägs? drömmen, HELT KLART! av nån konstig anledning så lyckas dagarna rulla på ändå helt okej. just denna dag avslutades dagen/kvällen hemma hos Emelie och Stephanie. det blev lite mysmiddag med mina två finisar Emelie och Olivia innan Stephanie också kom hem och det blev massa prat och skratt. bland annat visade det sig at Stephanie också är en gammal legend inom handbollen... världen är bra liten! det blev en sen kväll, men det var det värt. man kan behöva lite kvalitetstid med tjejerna mitt i veckan.
torsdag: som sagt... nytt schema. detta betydde att jag slutade tolv denna dag. chill... men denna dag var lite speciell på alla sätt. jag var nämligen på arbetsintervju efter skolan damdamdaaaa... intervjuer i all ära - inte riktigt det roligaste jag vet. och denna gång även på engelska. men det kändes faktiskt väldigt bra efteråt, och även om jag får jobbet eller ej så fick jag en riktig kick av egoboost utav detta. dagen fortsätte bara bättre och bättre när jag åkte in till stan för att träffa FREJA. hon var nämligen på besök, och sista dagen fick vi äntligen till en date. woopa.. det blev en titt på Victorias Secret och även en mysfika på Starbucks. hur bra? hade energi så det räckte och blev över för hela kvällen efter det!
hur söt? meeeeen mina vänner, torsdagen var inte slut där ... icke ska nicke! Robyn-konsert stod på schemat och jävlar i min låda va bra hon är. inte nog med att man blev stolt som en höna över att man var svensk - kvinnan kan vara en av de coolaste och beundransvärda personerna i världen. och ja, det är som alla säger - hon är GRYM live!
fredag: dagarna i skolan är inte alltid så värda... denna dag var faktiskt ganska ovärd. just because vi hade en lite smått annorlunda lärare (för vår älskade lärare som jag äääälskar var olyckligtvis sjuk). jag drog iallafall och tränade efter skolan, och fick lite endorfiner att dansa. och hörrni, jag har alltid undrat hur folk träffar sina respektive på... gymmet?! - jag menar, man är ju inte det mest charmiga trollet i samlingen när man är på gymmet och bränner lite kalorier. men tamefan, today was the day... dagen då jag blev utbjuden på gymmet. oh my god... inte riktigt vad jag hade tänkt. och defenitivt inte den killen jag hade tänkt heller... men det är ju alltid trevligt? även om han "glömt" att han innan hade bjudit ut amanda. vad är det med dessa britter?
kvällen spenderade jag iallafall med min käraste rumsis, det blidde tacomys och film. bästa
lördag: ollan och jag, vi e goda vänner.... och jaa vi tog äntligen vårt förnuft till fånga och tog en promenix till hyde park! vi började i Kensigton Gardens (och efter Annas presentation igår så insåg vi att vi inte har sett nånting av den fina parken). där träffade vi Piff och Puff... och deras 150 närmsta vänner. eller tja, träffade var väl ett starkt ord - vi sprang ifrån dom. ekorrar är fanimej oförutsägbara, och precis som jämförelsen med brittiska och svenska killar så är ekorrarna allt annat än blyga här faktiskt. hej och hå! förutom detta så var det en mysig eftermiddag (men liiite kylig) med hyde park och lite senare även en lunch på Adams Ribs & en varm choklad på ett fik tillsammans med mandisen som tappert hade suttit och pluggat hela dagen. där skildes vi åt med ollan som åkte hem och tog igen sig, och jag och Amanda åkte ut till hennes hoods för att gå till någon park med massvis med andra människor. fick en mysig känsla av valborg/nyår för det vi väntade på var ett hejdundrande fyrverkeri. jävlar i min låda va fint det var! tydligen hade det tagit ett år att fixa... vettesjutton om det var SÅÅÅ bra - men det var utan tvekan spektakulärt!
asså förlåt för den dåliga bildkvalitén... vet inte varför det är så!
kan avsluta denna inlägg med vår söndag där vi inte gjorde många knop. det blev en hel del skype (söndagar verkar vara skype-dag... soft). till slut blev jag alldeles för rastlös och drog till gymmet istället. men visst är det okej och ha såna dagar också? även fast man bor i Englands huvudstad...
ni får resten av veckan i ett annat inlägg, för tro mig - ni kommer storkna om jag ska skriva mer nu! PUSS PÅ ER!!
bad update. jag vet. och jag har såååå mycket att berätta. men jag gör det, snart. förhoppningsvis. för nu har jag några timmars plugg framför mig har jag tänkt. (sen vet man ju alltid hur det slutar...) jag har iallafall bunkrat upp med mysfrukost i form av havregrynsgröt med hallonsylt och torkade tranbär. helt okej start på dagen!
som sagt, jag har haft en hel del för mig den veckan som varit och jag har massvis med bilder att visa. men innan jag ger er ett så långt inlägg att ni kommer börja fundera på om ni hellre ska hoppa framför tåget än att läsa färdigt det, så kan jag åtminstone berätta om den mysiga (men kalla) gårdagen.
igårkväll var det nämligen dags för julbelysningen på Oxford Street att tändas. så efter en dag med skola och gym så åkte jag, ollan och några härliga tjejer i vår klass in till härliga (men ack så ständigt overcrowded) Oxford Street. dessvärre hade vi tagit fel på tid, så när stunden var inne för the lights att tändas så var varken mina fötter eller händer speciellt glada på mig. trots detta så var det en mysig kväll. det var ett riktigt stort jippo då det var artister som Lawson, Leona Lewis och ingen mindre än Robbie Williams som uppträdde. He's still got it, just sayin'. den sistnämnde var även han som fick äran att push the buttom för att tända alla härliga utsmyckningar på gatan. såååå fint. så nu mina vänner, har julen officiellt kommit hit till London. (6 november... hmm, oklart vad jag tycker om det). och allt som har med jul får mig att vilja åka hem och kramas med nära och kära. men jag ska njuta lite till här i this amazing city innan jag kommer hem. för veckorna rullar på som sjutton här, så innan ni vet ordet av så står Myran på Coop i Märsta igen.
today was the day. dagen jag har fruktat i hela mitt liv. dagen då jag hade gick ut från toaletten med papper under skorna. mm, den ni... det var ju iårförsig tur att klockan var sisådär tjugo i nio och skolan var ganska tom. en lärare skrattade dock åt mig när jag insåg mitt misstag. tänk så roligt man kan ha åt andra hihi!
apropå lärare så hade vi vår nya lärare idag. kan faktiskt inte riktigt kommentera om hur hon är ännu, det får komma lite senare. men hon verkar jättegullig och det är ju ett plus iallafall. vi har för övrigt fått ett nytt schema också, HEEELT annorlunda mot de andra veckorna. går fler tidiga dagar nu. skönt men ändå inte. känns som att det kommer bli svårare att träffa på allt annat folk utanför klassen nu.. men det blir säkert bra på nåt sätt ändå. hur som helst så hade vi 2 timmars håltimme idag så jag och Ollan tog vårt pick och pack och drog till gymmet. jag sprang som vanligt, men det var ganska tungt i benen idag. förstår inte riktigt varför.. men jag tog mig igenom det iallafall, och lite styrka på det så var man som ny igen. eller tja... det beror på hur man ser det. slumrade till flera gånger på Ilab-lektionen sen (kan ju meddela att det är en lektion där man sitter framför datorn och gör eget arbete.. tja, så trött var jag). det kändes konstigt att få sluta efter den lektionen för vanligtvis har vi flera lektioner efter, men jag kan ju inte klaga. det var faktiskt ganska skönt. då åkte jag och sambo hem för att göra lite nytta, nämligen att storhandla lite. älskar att bo i lägenhet, handla sina egna saker och så.. men är trött på att ständigt ha den här oron för pengar i huvudet. usch... ekonomiskt oberoende? JATACK!
min kväll blev ännu mera toppen sen när jag blev medbjuden av A.Piekert för att äta lite sushi. det var Blue Monday på Yo Sushi, vilket innebär att alla tallrikar på bandet kostade lika mycket (jaa jag fick äntligen prova sånt där "rulla-band-ta-vad-du-vill-ha-sushi) . jag som inte är så experienced med sushi fick bara en positiv överraskning, för jävlar i min låda va gott det var! jättefräsch ställe, jättetrevlig personal och toppen middagsällskap. min måndagkväll kunde inte bli så mycket bättre !
happy girl during her first Blue Monday!! but defenitly not the last... hi hi.
jag tänkte tillägna det här inlägget till en fin vän (så att han kanske läser min blogg lite oftare..) ni vet att man brukar säga saker som att "man inser vad man saknar när det är borta". det är först nu när jag har landat och det har gått några veckor som jag kan känna det. i början var det så mycket som hände att jag knappt hann tänka. men som sagt, det finns vissa personer som jag verkligen saknar. och fanimej Rindan, du är en av dom!
fick en trevlig överraskning när jag fick ett samtal från min käre vän Rasmus Rindstål imorse. wohooo... bra start på dagen skulle man kunna uttrycka det! har inte träffat, sett eller knappt pratat med honom på 5-6 veckor, så det gjorde min morgon kan jag meddela. pratade i flera timmar om allt och ingenting.. låter som att jag får komma hem och styra upp lite saker assåååå. om inte annat så måste jag ändå komma hem snart, för måste få en sån där björnkraam av razziie! det är ganska uppenbart att man inser vilka som verkligen betyder nåt när man är borta. just sayin'
"Jessica, jag loooovar att komma till London!" ja men gööööör det då brysh! vi skulle regera här borta.... BIG TIME!
(tjejen i mitten ligger mig ganska varmt om hjärtat också faktiskt... hihi)
He's got the look (och han gillar sin skjorta också)
det blev en lördagkväll hemma i lägenheten. tog mig som sagt ut idag och strosade runt lite på Oxford Street. (okej, det vanliga... Top Shop. punkt. där kan man vara i en evighet) men gick även i lite andra affärer. hittade två möjliga grejer att ha på mig denna kväll, så jag köpte båda två. när jag sen insåg att jag hade köpt nytt tunnelbanekort några timmar innan så var det inte så kul att kolla på kontot hehe. men som sagt - har ju inte unnat mig så mycket shopping här ännu så såna smällar får man ta hoho. meeeeeen det jag skulle komma till var att jag var påväg hem till emelie och stephanie som har flyttat in i en lägenhet tillsammans. men det blev inte så. istället hamnade jag under täcket, fryssen och illamående. resten av kvällen har jag ångrat mig var tionde minut och tänkt "jag skulle ha åkt", men efter många om och men så insåg jag att det var lika bra att jag var hemma när jag inte var på topp. jag vet hur jag blir annars. det får helt enkelt bli en annan dag!
tänkte berätta lite information som har kommit fram den senaste veckan. först och främst kan jag meddela att provet gick bra och jag kommer få flytta upp en klass. tror större delen av klassen kommer få göra det, och tanken var förmodligen att vår Boss (Rosssyyy) skulle följa med oss. men NEJ... han släpper bomben om att han ska flytta till Sydney och bli lärare där istället. men SKÄRP DIG! när jag trots allt insåg att han faktiskt skulle flytta så tänkte jag att okej "det blir väl efter jul, jag hinner avklimatisera (är det ett riktigt ord eller hittade jag just på det?) mig" - fel av mig IGEN... Ross tackade för sig igår på sista lektionen. wtf.. blev faktskt lite deppig. vi alla är rätt eniga om att han är en av de bästa lärarna på skolan + att man har fått bra kontakt med honom. det är som att han har känt oss i flera år, kan oss typ utan och innan... han sa också att han aldrig har haft en klass som han kan vara sig själv med innan våran. fan.. nu ska jag försöka bonda med någon annan lärare. (som för övrigt är en tjej... kanske är tur att 97% av vår klass är just tjejer). SÅ mina vänner... DÄR kom den dåliga nyheten. minns att jag skrev för nån vecka sen att jag har haft så tur med lärare och att "turen vänder nog nästa termin" .... hmmm verkar som att Santa Claus är tidig iår... (nej men oj va negativ jag är, bruden kanske är riktigt jävla bra.... men jag saknar Ross redan. jävla australienare till karl !!! pull yourself together... stanna i London!) ... inte för att jag hade bangat på att få bo i Sydney... åter igen, hur kunde jag välja en sån regnig och osolig stad?
apropå regnig och osolig stad så var det faktiskt ganska fint väder idag. om man bortser från det faktum att det var svinkallt... (men tror ni i Sverige har det liiite värre... inte alls skadeglad). hade faktiskt med mig kameran ut för att jag skulle ta lite fina höstbilder. MEN jag glömde det faktum att jag behövde ta upp kameran ur väskan för att det skulle kunna bli några bilder. såååå.. TOMT på bilder var det här. känner dock för att bjuda på lite trevliga pics på mig och min twin. ibland undrar jag om vi har fått två halvor av samma hjärna. så lika kan vi tänka ibland. men jag gillar det. jag gillar henne. (ps. hon ser inte sådär läskig ut i verkligheten... faktiskt).
det jobbiga med att sluta halv sju varje fredag är att det blir en aniiiing stressigt om man ska hitta på nåt på kvällen. hur som helst så löste det sig ganska bra igår trots allt. jag lagade en kick-ass-middag till mig själv och hade lite egentid. mycket mysigt faktiskt. till slut kom även två stökiga småflickor inramlandes genom dörren och en av dom bestämde sig då att följa med mig to the partey. den äldre av damerna pettersson lämnade vi nerbäddad i sängen innan vi gick.
det blev en jävligt kul kväll. som alltid med dessa människor! har fått sova i några timmar, och försökt gjort lite nytta nu på morgonen... (just fan, måste hänga tvätt). tänkte snart dra mig in mot stan för att kolla runt lite i affärer. ja i tisdags efter provet så unnade jag mig som sagt en klänning.. (har lärt mig av Ross att man ska belöna sig själv när man nått ett mål eller fullföljt någonting). så omedvetet gjorde jag nog det! ska försöka få tag på Ollan och hennes kära mor för att möta upp dom också.
jisses vad dålig jag varit på att uppdatera ! men jag har ju lite annat att göra här.. ibland. dessutom är min älskade Sony Vaio lite... tja, let's just leave it there. Sony Vaio...
huuuur som helst! det är fredag redan. helt sjukt. under dessa dagar jag har varit tyst så har vi hunnit fått finbesök. Olivias mamma är i vår kära stad för att hälsa på sin dotter och hennes otroligt underbara sambo! (a.k.a .. ME) i onsdags när hon kom bjöd hon på hejdundrande middag. TACK EVA, DU ANAR INTE HUR TACKSAM JAG ÄR!! känns som jag fortfarande är mätt efter den middagen... jag säger bara italienskt.. MUMMA! (visserligen var min "hej-vad-jag-är-allergisk-mot-gluten"-sida av mig inte så glad på mig efteråt, men vafan ... ibland måste man få unna sig!!)
skriver mer imorgon. eller i helgen. eller nån dag. ikväll är det halloweenfest som gäller. hej och hå. jag och min nya klänning ska ut och klubba! (det har varit varmt heeeela veckan... just den här kvällen är det SVINKALLT!)
jag sitter nu på ett supermysigt café i mitt neighbourhood. har ätit en ciabatta till frukost (vilket jag kommer få ångra vid ett senare tillfälle, men det gick inte att motstå... tomat och mozzarella) och har suttit sen kl 9 med lite plugg. är färdig med bokrecensionen så nu håller jag på med en beskrivande text om en bild. jag klagar inte, jag älskar det, men det vore mycket lättare om jag fick skriva på svenska... just sayin'. imorgon är det dock någon slags "kursprov" om man kan kalla det det. är innerst inne skitnervös, för jag är så grymt osäker på allt vad grammatik heter. men jag får kötta lite grammar and vocabulary idag så får det går som det går imorgon helt enkelt. (dock vägrar jag att bli nerflyttad en klass... eller nåt)
igår var jag, olivia, amanda och hanna - en gullig tjej från tyskland- på bio och såg Taken 2. den var faktiskt riktigt bra! har hört från flera håll och kanter att "den är dålig" och blablabla. visst, ettan är förmodligen bättre. (men så är det väl alltid med filmer?), men jag gillade den här faktiskt. och Liam Neeson gör ju rollen så sjukt bra! när vi kom hem var det "beauty saloon" in our apartment. Emelie färgade Olivias hår och det blev riktigt riktigt fint måste jag säga!
dessa affischer är ÖVERALLT i tunnelbanan! vi blir lika arga varje gång, för vi vill så gärna se!! fattiga studenter som vi är så är det inte så lätt, men vi får se om vi hittar några billigare biljetter. skulle vara sjukt jävla coolt iallafall!
det var ett toppen avslut på en lugn och skön helg iallafall. idag är det måndag igen och skolan väntar om några timmar. fick avstå träningen idag för att jag kände att jag måste komma lite i fas med läxor och grejs. men imorrn kör vi igen. kan behövas efter den här helgen - har moffat både det ena och det andra. eller vad säger ni om macarons, "citrontarte-smoosh" (ett annat ord för en misslyckad tarte), popcorn och lite choklad har jag nog fått i mig också skulle jag tro! men man ska ju unna sig lite också på samma gång, eller hur?
juste, hörde att våra Skånela-herrar äntligen fick spela sin första elitseriematch i våran kära borg. GRATTIS till vinsten också killar, jag hejade faktiskt härifrån. hoppas ni kände det! för att avsluta det här inlägget så vill jag då lägga till en bild på en av mina bästaste killar där hemifrån, nån som kommer bli en stooor idol för många (större än han redan är) inom kort. lita på mig!
det är inte varje helg jag sitter en fredag klockan 01.00 och pluggar. faktum är att vi alla tre var flitiga nog och gjorde det igårkväll. dagen hade dock varit väldigt lång (som vanligt på fredagar. slutar halv sju... tack som fan EF!). the lecture på morgonen var det inte Daisy som höll i, utan istället kom min kära international communication-lärare fram (han verkar för övrigt speedad på nåt hela tiden... väldigt trevlig dock) och höll i dagens fredagsföreläsning. den handlade om skillnader mellan brittisk och amerikansk engelska typ. JISSES va tydligt det var hur amerikanska vi pratar egentligen... men efter den här terminen kanske jag har fått sån där bräkig, sockersöt brittiska? det återstår att se...
hur som helst så åkte vi hem efter skolan, gjorde amazing mat i form av Tapas-mys. och hade sen lite bakstund efteråt. traditionellt fredagsmys med andra ord !
igår innan skolan var min kära sambo lite osocial när hon skypade med någon hockeypojke från Oskarshamn, så jag tog saken (kameran) i egna händer och flippade ut lite. så tja, som ni alla förstår så slutar det inte alltid klockers när jag tar tag i saker! woop woop
är instängd i en liten lägenhet med en flippad tjej från Oskarshamn och en göteborgare iklädd endast handduk. inte lätt att vara mig ibland mina vänner... jag är såklart den mest normala här - som alltid!
igår hade jag iallafall varit här i fyra veckor... tänkte skriva en månad, men det är ju liiite fel. felfelfel. iallafall om man ser till datumet. men tiden har gått så fort, samtidigt som det känns som att jag varit här i flera månader redan. lite dubbelmoral på den skulle jag vilja kalla det. lite svårt att förklara, men som jag sa till er redan innan jag åkte. "jag är hemma innan ni vet ordet av". även fast jag under de senaste dagarna här verkligen har börjat sakna vissa av er där hemma så vill jag inte ens tänka tanken på att lämna allt här borta.
så en månad mina vänner... (förlåt, rättelse... fyra veckor var det ju) men vad har jag kommit fram till hittils?
- tja... att bo i London är inte optimalt för varken huden eller håret. you have no idea.. men min hud har förvandlats till en nybliven tonårings och mitt hår ser ut som ett skatbo.
- man bör inte åka tunnelbana i rusningstrafik... men så gör jag det ändå ;.;:P:pp;PPp
- jag måste bli lite kärleksfull och säga att jag har så underbara vänner, och det känns verkligen inte som att vi har känt varandra i bara fyra veckor.
- enda sättet att spara pengar i den här staden är att glömma plånboken hemma
- jag har fortfarande inte shoppat speciellt mycket, och det värker i mitt shoppinghjärta varje gång jag tänker på Oxford Street och allt var det innebär...
- trots att det gav mig större utgifter är bästa beslutet hittils att flytta till en lägenhet med OllieP
- jag har nog haft turen att få några av de bästa lärarna i mina kurser... skulle väl vara typiskt om det vänder till nästa termin
- jag skulle behöva plugga på även den svenska grammatiken lite för att förstå vad Ross the Boss säger om allt med modal verbs, future condition och allt vad det innebär.. blablabla
- jag har slutat ta med mitt paraply, börjar bli immun mot regnet (om det inte kommer ett oväntat skyfall förstås)
- min vän Amanda får napp vart hon än går... dock är det inte dom fiskarna hon vill ha iåförsig. men ändå... YOU GO GIRLFRIEND!
- Ännu en gång är jag omgiven av folk som kan sjunga, och här står jag.... tondöv som vanligt !
- man ska inte vara i cafeterian i skolan när man får rast... då är frågan - när ska man vara där då?
lite flippad sammanfattning utan någon mening. lite som vanligt när jag skriver. men en månad har snart gått och jag är glad, ångrar inte en sekund att jag kom hit. som jag sa tidigare så börjar saknaden efter vissa komma ganska starkt nu, men jag vet att tiden rullar på som vanligt där hemma för er också så det känns ändå bra.
idag är det fredag, vilket innebär lecture - föreläsning - och dagen till ära ska vi lyssna på en Daisy. låter som Kalle Ankas tjej, men vafan.. ska bli spännande att höra vad hon har att prata om. nu... havregrynsgröt!
en av de största rädslorna jag hade innan jag åkte hit till London handlade om min stamning. när det började närma sig avresa kände jag bara att "fan, jag har verkligen inte tänkt igenom det här ordentligt..". tänkte bara på det läskiga i att träffa heeelt nya människor, prata ett nytt språk och bo i ett annat land. i min stamningsvärld är det som att bli överkörd av en bil, och sen bli körd i en tvättmaskin. lite kaosartat, stressigt och ett riktigt "hej-vad-jag-får-svårt-att-andas"-moment.
nu tänker förmodligen många samma sak. få exakt samma kommentar och reaktion varje gång: "stammar du?" eller "jag har aldrig hört dig stamma". och jag förstår verkligen reaktionen. för min stamning är ganska dold och det är ofta jag själv som märker bara. men samtidigt kan jag bli väldigt less på när folk kommer med kommentarer som "ja stamma gör vi ju alltid ibland,". jo absolut, så är det nog. men det här är ingen nångångibland-stamning jag har. då hade jag aldrig varit rädd för att presentera mig osv.dessutom känns det inte som att jag blir tagen på allvar.
hur som helst, det var inte meniingen att börja med att kritesera. när jag kom hit började iallafall det svåra i att presentera sig och att göra sig förstådd på engelska. jag har alltid varit dålig på att acceptera min stamning. även så var det att komma hit, jag skäms rätt mycket när jag börjar haka upp mig. därför var första veckan hhär ganska tung, när det gällde att presentera sig stup i kvarten. det var jobbig när folk inte förstod och inte var det lättare att behöva förklara sig mitt i ordet heller. så till slut brast det bara för mig, och där grät jag med nya (men ack så fina) vänner och lärare. efter det kände jag att "jag inte kommer klara det här", men dagarna gick och en av lektionerna tog det mig flera minuter att presentera mig men jag gav mig fan på att klara det. och det gjorde jag till slut. tack vare lugnet jag tog mig tid att gå runt omkring mig.
varför skriver jag det här just idag? här, nu, i den här bloggen. jag vill faktiskt bara få mig själv och er där hemma att inse och förstå att man faktiskt inte ska vara rädd för att vara den man är. jag har fortfarande långt kvar när det gäller att våga stamma... tro mig. men jag har snart varit här i 4 veckor och jag känner redan att jag är på god väg. till exempel idag så började jag en helt ny kurs. jag kom dig helt själv och kände inte en enda själ. läraren ber oss att skriva en beskrivande text om en person vi känner väl. jag som älskar att skriva börjar självklart skriva som en tok, och jag valde faktiskt att skriva om min bror. (för er information så tog det mig typ 5 minuter bara att sitta och välja mellan syster och bror... just idag drog Peter det längsta strået) . när jag var klar så kom det moment som jag faktiskt hade förväntat mig; "yeah guys, now I want to hear some of these stories". turgumma som jag är så faller såklart lotten på mig. jag tar ett djupt andetag, förklarar för resten av klassen och läraren i rummet att jag faktiskt stammar och vill att de ska veta det när jag läser. så hej vad jag stammade på, (det är mycket svårare att läsa en skriven text, eller en speciefik bestämt text) jag kände dock hur gråten i halsen bara kom närmre och närmre när jag kämpade för att få fram orden. (inte blev det lättare att läsa fraser som "my brother is one of the people that I really miss back home"... hur fan tänkte jag? hur kunde jag välja ett sånt ämne... kunde väl hellre ha valt att skriva om en person som jag inte tycker om..) jag tog mig iallafall igenom det, hur mycket jag än stammade. jag gjorde det.
jag är glad att jag är här. tror att jag behövde att få åka iväg på nåt sånt här för att försöka få mig själv att acceptera den jag är och det jag gör. hemma valde jag oftast att backa i skolan. be lärarna att inte fråga mig rätt ut i klassen osv. men min lärare här har fått mig att se det helt annorlunda på det. han frågar mig, och jag svarar... hur mycket jag än stammar. jag svarar och min klass verkar acceptera det också. visst, jag låter som ett kioskmongo, och jag blir röd som en tomat... men jag försöker verkligen boosta mig själv varje gång. det är viktigt. riktigt viktigt.
ikväll blev det djupt. har haft gråten i halsen hela inlägget. för stamningen har varit ett problem för mig så länge jag kan minnas. vare sig ni andra hör det eller inte så har det alltid fått mig att vara lite tillbakadragen i vissa stunder, mer än vad jag skulle vilja vara. mer än vad jag egentligen är. men jag känner som sagt att jag förhoppningsvis är på en god väg... tycker jag får börja med att ge mig en klapp på axeln bara för att ha flyttat hit, till en ny stad.. ett nytt land.
inte kunde jag tro att min första lägenhet skulle vara located in London. herregud... ganska sinnessjukt om man tänker efter. men jävligt kul och skönt på samma gång! jag & min sambo är sååå nöjda än så länge.
helgen har varit riktigt bra. i lördags var det movingday och med hjälp av vår bästa amanda kånkade vi på väskor, påsar och mat runt vad som kändes som hela London. vi började runt elva, och var helt klara vid sju. då hade vi en riktig myskväll med fantastisk mat á la OllanP, och efter det ost,kex och vinmys. (jag hade innan dess känt mig otroligt tät och vaskat en hel flaska vin... men det är en annan historia). kvällen var helt enkelt super och vi fick även en mysig nattgäst redan första natten. mysfaktor hundraelva.
söndagen spenderade vi genom att leta efter massa nödvändiga saker. Amanda lämnade oss så fort hon hörde ordet "Prime Mark" och åkte istället hem och tog igen sig. (efter en kanske mindre skön natt på vår bäddsoffa?) jag och Olivia skrotade idén om att åka till IKEA och gick istället på jakt i storstan efter diverse saker till vårt nya hem. vi införskaffade två täcken, påslakan, diskställ, matlådor, visp, ugnsformar, toapapper, bunkar och bakform (de tre sista sakerna såg vi till för förskräckelse att dom inte var med hem... jävla kassatant som inte packade ner allt). men what to do? det var inte direkt så att vi gick till en affär utanför dörren lixom. men vi har kommit fram till att vi inte ska klaga så mycket över saker och ting - för just nu har vi det jävligt bra !
jag kan ju faktiskt också meddela att det var rätt jobbigt att åka från Mrs Richards.. eller kära Alvarita som hon faktiskt heter. hon är ju så söt, och ja... jag saknar lite hennes snabba kommentarer om allt och alla. dock kan jag meddela att redan första kvällen i nya lägenheten var som ett hallelulja-moment då jag insåg att jag slipper komma in i ett instängt rum, möta min franska roomie sittandes i sängen med datorn i knät.. och slippa höra saker som "oh dear.." eller hysteriska skrattanfall som uppkommer när man minst anar det. inte för att OllanP är så klar i bollen heller ... hihi.
nu ska jag försöka plugga lite... en kick-ass bokrecension ska göras!
jag vet inte om italienare ser allt lite baklänges, eller om jag kramas åt fel håll. men idag blev det ett litet awkward moment när jag skulle säga hejdå till mina tre italian girls här. alla tre hade huvudet åt samma håll som jag, så det blev små såna där "hej-vad-vi-är-8-år-och-kramas". men trevliga är dom iallafall, och söta när dom försöker prata engelska.
hur som helst, jag ville bara berätta om the lecture som vi hade igår på förmiddagen. det var vår english teacher Ross McCauley som höll i den. han är riktigt bra på lektionerna så jag var faktiskt ganska förväntansfull på vad hans hur hans föreläsning skulle bli. jag måste säga att trots att den "bara" var en timme lång (de andra har varit runt 1,5h) så var allt han sa så inspirerande. ämnet var ungefär "create a success" typ. det handlade iallafall först och främst att man ska tänka positivt. hjärnan kan inte koppla negativa saker på nåt sätt, och ser inte riktigt skillnaden på positivt och negativt. så säger man "I am not shy and fat" så hör hjärnan bara orden shy och fat och man börjar då istället tänka på att man är just dom sakerna. Om man istället vänder på det och säger "I'm confidence and skinny." så tar hjärnan återigen ut de två orden confidence och skinny . och helt plötsligt blev det en positiv tanke av det hela.
han övergick sen i samma tankegångar men började prata om "success, och how to be successfull. det var riktigt intressant, och han gav oss tips om hur man ska göra för att följa sina mål. vi fick även en liten skiss där man kan se hur man kan gå till väga step-by-step. jag blev så motiverad och inspirerad under den timmen än vad jag varit på länge.
så från och med ska jag verkligen ta vara i mina mål och drömmar. får väl säga att jag i allafall har tagit ett steg med tanke på att jag faktiskt just nu bor i London. för tillfället ska jag försöka sätta upp mål med min träning och skola här. när jag kommer hem sen då jävlar ska vägen till success börja! woopp...
nu är det dags att hurry up lite. ska snart möta Amanda vid Waterloo och sen ska vi ta våra starka kroppar till Olivias house för att hämta all hennes packning. efter det ta vi mitt hus. idag flyttar vi nämligen - om det mot förmodan är NÅGON som missat det hihi. kommer bli en bra dag känner vi, när allt är klart blir det även lite lördagmys i lägenheten. can't wait!
... jävlar i min låda vilken bra rubrik jag fick till !
har varit ganska freaked idag. började morgonen med ett rätt intensivt pass på gymmet med Amanda. vi är allt duktiga vi! trots att det kändes som att vi hade tid så fick vi ändå ta en löprunda till the lecture (typ föreläsning), som idag var med Ross the Boss. riktigt peppande och inspirerande lecture, kan berätta mer om det senare!
resten av dagen rullade på i rasande fart med Ilab, myslunch med emelie & sen barra allmänt flipp från vår sida. är det fredag så är det. precis vad som behövdes idag! på tåget hem var jag därför sprudlande glad och sjukt taggad på att gå ut och dansa. men iinget sånt idag - istället har jag packat ihop mina saker än en gång för imorgon smäller det... MOVING-FUCKING-DAY!!
ser fram emot helgen så mycket. vi hörs mer imorgon - nu ska jag nog sätta på en film. tycker jag är värd det efter lite packning och plugg hihi.