tough day
tung natt (obviously med tanke på mitt flummiga nattinlägg), ännu jobbigare morgon och förmiddag. vilket resulterade i en minst sagt... blurry day. men jag var inte ensam om det i min kära klass. det var en sån dag idag. och vädret gjorde väl inte det hela lättare.
efter våra timmar i kommunikations-anda så tog jag mitt pick och pack för att sätta mig på ett fik för att göra lite nytta. tja... det gjorde jag inte. men jag gick runt på Haga Nygata och åh va mysigt det är där. satte mig på ett fik en kort stund, mest för att embrace the moment. (anledningen var som sagt att jag skulle plugga... jag tog inte ens upp böckerna för er som undrade). åkte sen hem istället för att laga lite middag. ja, ikväll var nog första kvällen jag lagade riktig middag till mig själv, för att äta den i lugn och ro. oh my... såhär kommer det vara. trots att jag älskar att laga mat så känner jag på mig att middagarna blir lidande... frukost till middag - det är mer my thing!
fast ikväll mina damer och herrar hade jag gjort en kick-ass-kyckling-tjofräs-röra. hej och hå, morsan det här skulle du gillat: lök, champinjoner, kyckling, soltorkade tomater. allt i en god röra tillsammans med matlagningsgrädde och kryddor. alltså MUMS. och matlådor blev det också... alltså börjar jag komma in i studenttänket eller vad?!

har lärt mig ganska mycket de senaste två dagarna:
§ rör dig inte i matsalen/cafeterian runt 12-tiden på varken Hälsovetarbacken ELLER Medicinarelängan. det gör nämligen ALLA andra också.
§ rör dig definitivt inte på ovan nämnda områden utan lunch eller diverse blodsockerhöjande i magen
§ yrket sjukgymnast har bytt namn till fysioterapeut. trevliga tjejer i skolan som delade ut flygblad angåend detta. jag var mest intresserad av kakorna de bjöd på
§ tro inte att Wifi på olika caféer är bra. hittils har det varit tvärtom och istället gör man av med massa pengar. ingen wifi + diverse kaffebröd eller dyrt kaffe i maggen = jessan no happy
§ alla borde få gå igenom kommunikationsveckan vi har denna vecka. tror samhället skulle vara en mycket finare plats på många sätt. #dreamer
trots det alltför vanliga göteborgs-vädret så blidde det ju faktiskt lite soligt nu ikväll. men jag spenderade den med en påse chips, citronvatten (alltså jag vägrar att bli sjuk) och remember the titans. ååh älskade remember the titans.. vilken genialisk film. gråter inombords varje gång. prisa den. prisa Denzel Washington.. prisa en ack så ung och oskyldig Ryan Gosling. kan snart skiten utantill, men hur värt är inte det?


nattfilisofi
alltså klockan är nästan halv 2 och jag frågar mig själv varför jag är vaken.
well, en mardröm resulterade i att jag tokvaknade på ett kick. en mardröm som involverade att jag var med i någon slags skräckfilm (kanske lite för verklig sådan) och en av mina klasskompisar var regissör (kanske även hon liiite för involverad i skräckmomentet), kanske ska jag vara lite försiktig när jag träffar henne imorrn? he he.
alltså det här är inte min grej, att gå upp på natten för att jag inte kan sova och försöka göra annat. göra annat i form av att maila massa lägenhetsannonser på blocket för att få huvudet på andra tankar. jag brukar vara den som försöker somna om direkt, cuz' I need my beauty sleep. men här är jag... vaken och alärt. sitter och knarkar lite halstabletter också då mina såkallade tonsiller känns större än på väldigt väldigt länge. har definitivt inte tid att bli sjuk, inte orken heller för den delen. jag blir så ynklig när jag är sjuk, och jag är alldeles för långt hemifrån för att bli ynklig..

dags för en ny vecka
igår var en sån där tokmysig söndag på något sätt. sov i säkert.. 11 timmar. (fredagen verkade tagit hårt på mig trots allt he he) och gick upp när jag kände för det helt enkelt.
jag pluggade faktiskt väldigt många timmar igår (okej, det tog ett tag att komma in i det. gjorde lite andra saker samtidigt...) men nu är jag iallafall en bit påväg, och det känns faktiskt bra. veckan som vi går in i nu är tydligen "mysdrama-vecka" enligt överkursarna. hur bra låter inte det? vi får väl se, är trots detta lite nervös över vad vi ska göra. hur som helst så kommer vi alltså inte ha några "vanliga" föreläsningar i den bemärkelsen att vi ska sitta och nöta massa anatomi. därför kommer jag kunna använda denna vecka till att faktiskt repetera att dom kastade ut på oss förra veckan. lovely!
efter några timmar räckte det med plugg tyckte jag, så jag tog mitt pick och pack till stan där jag drog en sväng på gymmet istället. med tanke på att allt jag hade ätit på hela dagen var.... 4 korvbröd (riiiiktigt goda sådana. kanske inte ultimat för min glutenöverkänslighet) och en kopp kaffe. he he, jag kan det här med att ta hand om min kropp. så ja, ni kanske förstår att energin kanske inte riktigt var där den skulle vara för träning. men det blev iallafall ett pas zumba! det är ju alltid kul att dansa, men jag har lixom blivit så bortskämd med Cattis, Tessan och även Emelie hemma i Märsta. så därför är det alltid lite svårt att köra zumba med andra instruktörer... men jag ska ge det en chans helt enkelt! saknar dock att dansa hemma på SATS Märsta sjuuuukt mycket.
kvällen bestod av lite matlåde-fix. (lovar att äta bättre denna vecka än jag gjorde igår, hihi) och även lite annat pyssel. snackade även både med brorsan och syrran över telefon och sms. GULD värt!


nu är det time att göra sig i ordning. dags för kommunikationsvecka! (a.ka. mysdrama-vecka), brint it!!
helg
igår var det dags att beblanda sig med resten av Sahlgrenska intitution. det var riktigt roligt att träffa andra nollor, och även flera av de andra årskurserna. (har såklart inte koll på vilka som var vilka riktigt) läkarstudenterna var väl en större andel av de som var där - kanske inte så konstigt, 120 pers i deras "klass"? stod till och med och pratade med två killar som inte visste vilka den andra var, men de kom fram till att de båda var läkarstudenter termin 1... well, jag är glad att vi har vår "lilla" klass - blir lite mysigare och hemtrevligare så!

hade med mig min käre vän Åse (sötnosen i glittrigt linne som kör peace-posen med mig) hem som sovsällskap inatt. det var lite skönare och tryggare att slippa åka hem själv faktiskt. hon bor till vardags i Alingsås så det är ju en liten bit att åka sådär mitt i natten.
min dag idag började med att innehålla ett försök till tvättning. alltså... kill me. Magnus och Camilla har åkt till Tysklande denna helg, så jag tänkte att jag skulle passa på att försöka tvätta det jag behöver. well, det har väl inte gått som en dans på rosor hittils. började med att jag skulle fråga, och Daniel öppnar och jag får ett cp-stamnings-block-anfall... suck, bara där känner jag att "ja va bra det här går". stackars killen har ju knappt träffat mig innan så han undrade nog definitivt vad jag höll på med... well well, sen var det ju det här dilemmat med att försöka få igång maskinen... hallå?! hur fan gör man. vad jag än tryckte på så ville den inte starta. till slut (läs: efter typ en kvart) fick jag ge mig och frågade Veronica hur skiten funkade. ja hon knappade inte lite där, och nu är maskinen igång. är lite orolig dock, för jag hann inte riktigt se vilket program hon knappade in, så ber till alla gudar att mina kläder är hela när allt är klart hihi.
om ett par timmar ska jag bege mig till slottskogen. där ska det anordas brännbollsturnering, och lite korvgrillning och eventuell pubrunda efteråt. brännboll är ju inte min starka sida, och speciellt inte efter två tokvurpor. men jag får nog helt enkelt ställa upp för laget och dra några rundor ändå. annars är det ju alltid mysigt med lite picknickkänsla tihi.
well, ska fortsätta att göra... ingenting i princip! behöver ju inte alltid vara tokbusy.. ;)
c ya <3
redan torsdag
ja, det är väl ingen nyhet att veckorna går fort iåförsig. det är väl det enda våra föreläsare försäkrade oss om den första veckan. "ni kommer vara klara och härifrån på ett kick!". förmodligen är det precis just nu, även fast det känns långt, vääääldigt långt bort just nu!
veckan har varit minst sagt omtumlande. inte nog med att vi började med anatomikursen, och kastades in i en värld med nerver, celldelningar och ett hittepåspråk (he he, jag refererar förstås till latin) så har det hänt lite annat tjafs som egentligen inte borde ta min koncentration. men jo, expert som jag är på att analysera så gör det det ändå. och jag är arg. riktigt arg. eller kanske besviken? ja, det är ett mycket otrevligare ord. ännu argare är att det har tagit min koncentration från en del föreläsningar denna vecka, inte okej. men jag tänkte att om jag får ut det lite såhär skriftligt (ytterst diffust för er som läser, jag vet) så kanske det automatiskt faller bort lite från hjärnbarken. eller kanske... någon av de trevliga loberna jag har lärt mig namnen på he he.
för övrigt har jag kunnat gå barbent hela veckan. vi kan ju låtsas att det är enbart för att det är fint och varmt ute här i Götlaborg (vilket det faktiskt är..), men klantig som jag är har jag ju lyckats med att ramla EN GÅNG TILL - vilket alltså innebär att knäna är lite mer demolerade än de var innan och långbyxor känns inte att tala om. jag försöker minnas om jag alltid har varit såhär klantig, och försöker intala de flesta att jag inte är det egentligen. jag försöker helt enkelt förtränga att klantighet och snurrighet ligger lite i min natur... ;)
imorgon är det fredag. då är det intropub som står på schemat. det ska bli kul då vi får träffa en hel drös av resten av årskullarna på Sahlgrenska. helgen innefattar brännboll och pubrunda (tydligen ska jag vara lite smått berusad en stor del av denna helg... men det hör väl lite till att vara nolla?) ska även hinna med lite tvätt och hmm... något som jag kallar plugg. och förhoppningsvis även pussa och krama lite på fellan som nyligen flyttat ner hit då hon kommit in på textilhögskolan i Borås, tjohej va duktigt!!

haha this guurl!!
vad har jag gett mig in på?
ja jag tror faktiskt 90% av vår klass har tänkt så denna veckan. hjärnan.. nervsystemet... oh my dear God - I did NOT sign up for this! men vafan, det är väl bara att bita ihop - det är ju trots allt sjukt fascinerande! (trots att det känns som jag aldrig gått i skolan).
sååå.. egentligen skulle jag just nu behöva nöta diverse hjärnhinnor, celldelar eller varför inte vad kroppens olika muskler heter på latin. istället sitter jag här, har glömt var var jag lagt plugget och försöker massera min ömma benmuskulatur (quadriceps?) efter ett handbollspass. yepp, you heard me. jag har spenderat onsdagskvällen i en handbollshall. riktigt värt faktiskt måste jag få säga. vad det blir av det får vi la se, måste trots allt försöka göra något av min logopedutbildning så att det kan bli något av mig dessa åren. men sjukt kul att få kasta lite boll igen, trots att det var ovant att känna... ingen! men det är väl lite charmigt det med?
en lite (jätte) tråkig nyhet fick vi idag då en av tjejerna i klassen (läs; en av de jag kommit närmst) fick reda på att hon kommit in på utbildningen i Lund. det blev lite helomvändning både för henne, men även för oss i klassen som lärt känna denna otroligt fina människa. är såklart sjukt glad för Mirrefirres skull, och tror Lund kommer passa henne som handen i handsken. trots att jag bara känt henne i knappt en vecka, så vet jag att det kommer vara en pusselbit som fattas här hos oss som är kvar i Göteborg! Stort lycka till och massa kramar skickar jag iallafall med henne till Skåneland!

he he, krispigt att det blev samma bild igen. men hittade inte de otroligt charmiga bilderna från sittningen i lördags då jag och Mirre var på upptäcktsfärd till toaletterna. Sååå detta tillägnar jag dig Miranda! <3
och så en liten godnattpuss till mina nära och kära var ni än befinner er:

alla dagar behöver inte vara en dans på rosor

början på ett nytt kapitel
tja minst sagt. nu har det gått en vecka sen jag flyttade hit till Göteborg. (sådär kommer jag förmodligen hålla på i början... "nu har jag bott här i två veckor.. en månad.. ett halvår") känns fortfarande ganska konstigt, fast samtidigt helt normalt. jag kände att det kanske är dags att börja skriva här på riktigt igen, nu när mina nära och kära är så långt ifrån mig. vad sägs?
tja, hörrni. det har väl hänt en hel del den här första veckan. skolan är stor, milt sagt. jag har lärt mig hitta från de klassrummen vi haft denna vecka, och till matsalen. men resten är ett mindre mysterium. när det gäller själva utbildningen så måste jag säga att den har växt enormt i mina ögon bara den här första veckan. ni som inte riktigt vet vad en logoped gör, snälla - kolla upp det! det är ett enormt viktigt yrke, som känns lite... undanstoppat och glömt? jag själv måste säga att vissa saker kom som en "aha-upplevelse" efter denna vecka. på ett positivt sätt. jag förstår att utbildningen är så lång om 4 år om man säger så...
annars allmänt? vi har haft lite nollning. inte lika bananas som Chalmers som kör nollning 24/7, men det har varit kul. vi har mingelkväll i måndags då vi lärde känna varandra i klassen, sen har det följts av Stadskamp där vi skulle få olika uppdrag och göra i stan (jajjemen, vårt lag vann! shooho), spelkväll och igår hade vi även välkomstsittning med fintema. riktigt riktigt roligt! ni som känner mig kanske förstår att det blir farligt när det i baren serveras vinglas för 20 kr.. ;) hihi. en riktigt bra kväll med god mat och sjukt trevligt sällskap. vi skulle traska ut på stan efter för att dansa lite. men vi valde att göra det ganska korkade valet såhär i efterhand, att gå och käka på BK innan utgång. (för vi hade ju inte alls ätit tvårätters innan) så tja, det blev väl matkoma deluxe på det och hemgång för oss alla istället. men det tar vi igen nästa gång!



tjaa, annars har jag hunnit med följande denna vecka: (förutom att gå i skolan, och lärt känna extremt roliga och härliga människor som jag ser fram emot att spendera de kommande fyra åren med)
§ provat på gymmet nära Nordstan. höll måttet med good marginal!
§ kört en redig faceplant över en trafik.. tja va heter det? trafikkloss? hur som helst, inte det smartaste att gå och smsa samtidigt -det resulterade i fläskläpp och svullna knän. en applåd till mig, tackarrr!
§ jaa.. tydligen har jag även snattat ett saltkar. jag skyller på killen i kassan som inte sa åt mig trots att jag höll skiten i handen. japp, det är hans fel. helt klart!
§ träffat bästa Chrille. hur mysigt det än är med nya människor så var det guld värt att få umgås med ett välkänt ansikte. och det bästa är att han är här en vecka varje månad... feest!
§ åkt till IKEA, under löningshelg. DUMT val!
Målet kommande vecka är att försöka lägga upp någon slags månads-budget. till det tar jag hjälp utav min käraste storasyster.. känner nog ingen mer organiserad människa - ge kvinnan ett pris! annars ska jag väl allmänt bara komma in i livet här nere, och även börja tänka i "pluggtankar". wish me luck!
ja ni som nu sitter och hoppar upp och ner av glädje av att jag börjat skriva igen, ska kanske tänka om då ni förmodligen kommer få dessa noveller då och då.. lite så jag jobbar helt enkelt! hihi tokigt. men men, nu vet ni att jag lever iallafall. hoppas ni alla mår bra, idag har jag lite sån där hemlängtan - oklart varför! men det blir förhoppningsvis bättre efter en god natts sömn. bye bye babies :*



/ J
flytta
klockan är över 11. jag borde ha sovit för en timme sen. alarmet står ju lixom på typ strax efter 5. men här ligger jag ändå, försöker samla ihop alla tankar som springer runt i sprint-fart i huvudet.

på fredag är min sista dag på Schenker. på söndag flyttar jag ner till Göteborg. alltså det mina vänner är helt sjukt. jag vet inte om jag ska skratta eller gråta just nu. tror jag skulle behöva gråta. har nog behövt gjort det hela dagen. istället har jag sprungit runt, varit glad och skrattat med alla mina fina kollegor. så värt det!
det ska bli kul, så jävla kul att få börja läsa det man verkligen vill! men jag är så rädd att lämna allt här hemma. sen den 11 juli har jag hört från 98% av folket runt mig att "det kommer bli jättebra" och "jag är så avundsjuk". och det är sant, det kommer förnodligen bli jättebra! men jag måste få flika in att det är JAG som ska flytta, det är JAG som får svackor och undrar om det är rätt. när jag säger att "jag är nervös" så ÄR jag faktiskt det, det är inget jag säger för att bara ha någonting att säga. tro mig, jag har isåfall en hel del annat i mitt ordförråd. jag säger det faktiskt för att jag känner det, och då hjälper det inte att alla andra tycker att det är så himla lätt att jag ska flytta 50-60 mil hemifrån. att få höra "nejdå, det är ingen fara", hjälper kanske inte alla gånger - trots att baktanken enbart är att mena väl. stort tack, men nja oklart vad jag tycker.
jag är verkligen TOKGLAD att jag fått denna chansen, så misstolka mig inte. tror kanske att polletten faller ner för oss alla när jag faktiskt är nere i den vackra staden på söndagkväll, och jag inte kommer befinna mig i Märsta på ett bra tag.

alltid på vift
det är så mycket som händer just nu. eller egentligen inte. det är väl bara så att jag själv känner att jag är i nåt hamsterhjul och bara snurrar runt runt.

hur som helst så har jag till 98% bestämt mig att jag ska flytta till Göteborg. ett grymt stort steg. större än att flytta till London om ni frågar mig. vem vet hur länge det blir den här gången?
samtidigt är jag ju så otroligt glad också såklart. jag behöver nog bara ha boende klart, så kanske jag kan slappna av. och så behöver jag prata med chefen. då kan jag nog också slappna av. och umgås med allt och alla här hemma. då kan jag slappna av. alltså ni hör ju, jag är som Snurre Sprätt och Kajsa Kavat på en och samma gång. hur sjutton ska jag klara mig i Göteborg?!
idag fyller min älskade storebror år också. och min älskade vän Elina, STORT GRATTIS TILL ER BÅDA <3
om ett par dagar får jag lite semester igen. shoohej va kul det ska bli. blir en tripp till Härnösand med mina stammisar, guld värt! inte minst just nu.

semester
jajjemen. semester as in sitta i långfillingar, i en fjällstuga i norr och sippa på ett glas vin. visst sörrni. för tillfället har jag även resten av familjen med far min i spetsen som hånar mig för mitt misslyckande försök att göra en tårta. ja de skrattar kanske inte åt mitt misslyckande just, men de har väldigt roligt åt att jag blev så arg att jag nästan sparkade in skåpdörren.. ja tänk va bra att man kan roa andra inte sant?

nu ligger jag som sagt uppe i lofsdalen och... tja jag gör ingenting. har en bok på magen som jag ännu inte börjat läsa, har Harry Potter spelandes på teven som jag glimtar på då och då... och som ni förstår har jag en misslyckad tårta som står utanför dörren som bara väntar på att få bli uppäten... mja vi får se hur det blir med det där sista. annars då har vi det faktiskt ganska bra. livsnjutare av största graden är vad man blir av ledighet.

läste precis en kommentar som min vän Amanda skrivit på förra inlägget. That girl alltså. hon vet vilka ord hon ska säga för att få mig på bättre tankar. thank you for being you.

nu ligger jag som sagt uppe i lofsdalen och... tja jag gör ingenting. har en bok på magen som jag ännu inte börjat läsa, har Harry Potter spelandes på teven som jag glimtar på då och då... och som ni förstår har jag en misslyckad tårta som står utanför dörren som bara väntar på att få bli uppäten... mja vi får se hur det blir med det där sista. annars då har vi det faktiskt ganska bra. livsnjutare av största graden är vad man blir av ledighet.
Glad påsk på er, önskar jag och mina vapendragare här uppe i norr!!

hösten är framtiden
återigen får jag damma av tangenterna.
det var ju bannemej inte igår jag skrev. varför vet jag inte? förmodligen är det för att jag inte har tillgång till dator på samma sätt längre. mobilen är rätt dryg att skriva på trots allt. men kanske inte bara därför? märker att det kliar så mycket i fingrarna på mig när jag väl skriver att det alltid blir djupa och allt för "genomtänkta" inlägg. istället för de glada, spralliga inläggen som borde förknippas med mig.
det här inlägget kommer förmodligen också bli alldeles för djupt för mitt eget bästa. för vad kommer huvudämnet vara? jo.. hösten. hösten i form av "vad ska jag plugga och vilken skola ska jag gå på?" jepp you Heard me... om cirkus 8 dagar ska jag ha bestämt mig för vart jag vill bo de kommande fyra åren (till att börja med) och vad min framtid ska gå ut på. asså va? hör ni ens hur sjukt det låter. jisses, såna här beslut är jag alldels för tankspridd och yolo för att ta!! (jobbigt att det enbart är jag som kan välja åt mig själv då...)
Göteborg? Lund? eller stanna hemma i tryggheten och flytta till Uppsala? asså shit, får jag dra lott?? som ni märker är jag inte helt vän med mina egna tankar. ena sekunden vill jag flytta och spread my wings återigen, andra stunden trivs jag som fisken i vattnet där jag är nu och skulle aldrig vilja lämna familjen och vännerna för allt i världen.

var inte allt liiiiite lättare när man var en sisådär 5 år och levde rövare i ett par stört sköna och randiga brallor?
jag försöker leva i nuet. då jag går till jobbet och gör min grej 8-17. trivs som en gud där med. främst för att jag har så fina människor runt mig. att jag får vara mig själv och att jag faktiskt får höra att det uppskattas. "Jessica, du ger mig energi". ord som dessa får mig att växa i varje steg jag tar. jag har nog haft jävligt tur trots allt skit som hunnit hända sen i november då jag började. tiden har gått så otroligt fort och jag vet verkligen inte vart det tagit vägen. april redan och om ett par veckor fyller mitt kusinbarn hela ett år, jag ska tatuera mig om en vecka, och efter det är det dags för en påskhelg i älskade Lofsdalen. vad händer sen? tja mina vänner... jag Jessica myran Karlsson - 12 år i sinnet, 14 år i skostorlek fyller hela 22 år om knappt en månad. jag är åldersnojjig, absolut. trots detta så börjar jag se charmen i att faktiskt bli äldre.
är det något jag har lärt mig så är det att det är okej att ha bra och dåliga dagar. det är okej att sväva runt på rosa moln, känna sig lite hög och älska livet i allmänhet. det är okej att en halvtimme senare sitta och skrolla förbi bilder på en stor del av ditt kompisgäng som lever livet nere i Australien, en del av mig vill hugga av mig handen men en ännu större del av mig ler och glädjs åt att de får se världen - precis som faktiskt jag redan har gjort... vad jag inte har lärt mig är hur fascinerande vi människor faktiskt är. hur svajjande det är och hur humöret kan svänga som en berg och dalbana (kanske gäller detta främst oss tjejer?).
jaha, då var vi här igen. the moment när jag kommer bort från ämnet... vad nu ämnet egentligen var? det är dags att snöra på sig dojjsen, packa väskan och dra mig till gymmet. det här med "varskajagpluggaihöst?" får vänta.. en timme eller två. kanske tre. för nu ska låta endorfinerna sprudla lite istället... först ska jag pussa och kramar mina fina föräldrar - bara för att dom är dom!

älskade farfar

igår skulle min farfar, älskade underbara farfar, fyllt år. istället var det 2 månader sen han somnade in. det är fortfarande helt ofattbart om ni frågar mig. kan fortfarande inte riktigt acceptera det på ett sätt. min mysgubbe. hur kan du vara borta? hur kan jag inte få hålla dig i handen mer?
jag minns dig så som jag vill minnas. den stora farbrorn, med den runda magen som alltid var snabb i käften att säga något galet och roligt. och det är så jag vill minnas dig. att du alltid slog ihop händerna på ett lite 'farbror frej'-aktigt sätt och kramade om mig när jag var mindre. hur du alltid fick mig att skratta. jag kommer alltid minnas så mycket du gjorde för oss. hur omtänksam du var. jag minns fortfarande hur överlycklig jag var när du byggde kaninburen till min gamle Totte. hur jag ritade en oerhört ful men väl genomförd teckning för att tacka dig. den satt alltid på samma plats på kylskåpet tills den hann bli gul och nästan falla sönder.
jag är glad att jag på nåt sätt hann säga hejdå till dig. kommer nog aldrig glömma hur du tittade på mig den sista gången jag träffade dig. hur du höll mig i handen och jag gjorde ett tappert försök att krama din lilla, utmattade kropp. hur jag la min kind emot din och kände dina andetag och hur du log mot mig när jag tittade in i dina gamla ögon. jag visste inte då att det var sista gången jag fick höra din röst, eller se dig le. det kanske var lika bra. men jag är så glad att jag hann få detta ögonblick.
du lämnade en oerhört tomhet och saknad när du försvann. min farmor, din kärlek, som varit ditt hjärta i mer än 70 år... 70 år. det är helt galet. jag såg hur en del av henne försvann med dig, men samtidigt kommer hon nu orka fortsätta en stund till. för er båda. du lämnade min pappa och hans käraste syster som kanske inte haft det lättaste året. men trots detta finns det glädje och skratt bland oss. du är en stor del av det. ditt sätt att vara har smittat av sig så otroligt. jag ser min pappa så otroligt mycket i dig farfar. hans galna, tokiga sätt har han fått av dig. helt klart. och han likaså har fört över det till mig och mina syskon. så vacker var du. så vacker kommer jag minnas dig. bilden ovan är en av de finaste bilderna jag har. det är så jag kommer minnas dig farfar. så fin, fridfull, glad och full av värme.
jag vill tacka dig för allt. tack för din omtänksamhet, tack för kärleken du gav till oss barnbarn. tack för att du gav mig min pappa. min pappa som jag älskar högst i världen. det är tack vare dig. du var fantastisk, och du är det fortfarande - fast på en bättre plats nu. ta hand om dig till vi ses igen, det tar en stund. men du finns med mig var jag än går. du ligger mig otroligt varmt om hjärtat. tack farfar. <3
17 februari 1927
17 december 2013
<3
<3
Så har vi vandrat
Du och jag, i kärlek
hand i hand
Så har vi delat varje dag
i våra drömmars land
Vår lycka var vår rikedom
nu har du gått,
min hand är tom
Du och jag, i kärlek
hand i hand
Så har vi delat varje dag
i våra drömmars land
Vår lycka var vår rikedom
nu har du gått,
min hand är tom
just because it's black in the dark, it doesn't means there's no colours
söndag. söndagsångest? nej inte så värst. inte ännu iallafall. är påväg till Haninge för att träffa min favvoasiat.
lördagen var inte alltför tillfredställande. försökte mig på träning och ett tappert försök att köpa lite ny inredning till mitt rum (ja.. jag har flyttat hem. en lång historia, men jag är hemma på landet igen) för att lysa upp en annars fruktansvärt grå och trist dag. på kvällen lyckades Finke göra mig på gott humör då vi myste lite med tacos och kattkramar. sen åkte vi ner och mötte upp Tim, Fredric och Anna och tog ett pari biljard och lite boooowling!! så otroligt mysigt att hänga med grabsen igen, vi ses alldeles för sällan.


helgen har varit bra. och lugn. det började i fredags när jag och mina två bästa tog vårt pack och körde till österby bruk (okej, jag körde.. de andra knäppte varsin burk i hopp om att få lite festkänsla denna fredag) det gick otippat fort att åka dit, och nej jag körde inte olagligt. eller ja, inte hela tiden iallafall. så när vi kom dig väntade en tokmysigt middag med jättegod mat och massa skratt och prat. så mysigt! jag tog med mig blondinen och körde hem sen på kvällen igen, det var så skönt att få sova i sin egen säng. 

lördagen var inte alltför tillfredställande. försökte mig på träning och ett tappert försök att köpa lite ny inredning till mitt rum (ja.. jag har flyttat hem. en lång historia, men jag är hemma på landet igen) för att lysa upp en annars fruktansvärt grå och trist dag. på kvällen lyckades Finke göra mig på gott humör då vi myste lite med tacos och kattkramar. sen åkte vi ner och mötte upp Tim, Fredric och Anna och tog ett pari biljard och lite boooowling!! så otroligt mysigt att hänga med grabsen igen, vi ses alldeles för sällan.


hej och hå...
... ja här var det dammigt. fyfan det var inte igår jag skrev.
men åter igen har jag fått bloggtorka, en trasig dator och alldeles för lite fritid (känns det som åtminstone).
sitter just nu hemma i Odensala, i ett stort och tomt hus. hela familjen. asså verkligen hela familjen är uppe i älskade Lofsdalen och myser. jag är inte bitter... nej inte alls. inte bitter för att jag för en gångs skull insåg att jag måste bete mig vuxet och vara hemma och jobba. (okej jag ska vara ärlig. det var nästan så att jag grät en skvätt när dom åkte imorse... men bara nästan).
annars då? tja, halva februari har ju snart gått. what the F? va hände där egentligen. det är nästan så att jag fortfarande har julpynt uppe. faktiskt. helt galet i alla fall. jag har börjat jobba på Arlanda igen. okej lugn nu, jag har inte slutat på Schenker (jag älskar det för övrigt. älskar de fina människorna jag lärt känna) utan jag har bara gått tillbaka till Arlanda som lite extra på helger. jag saknade det faktiskt, alldeles för mycket om jag ska vara ärlig. så imoirrn är det löning nummer ett och jag ljuger ju om jag säger att jag inte är nöjd över att få lite extra pengar.
för övrigt har jag cravings efter tatueringar attt jag nästan mår illa om dagarna. planen är att åka dit i helgen och låta de skissa upp mina idéer. för de får jag tyvärr inte ner på papper. jag tränar och står i, försöker komma tillbaka dit jag en gång var. men kanske ska man inte hetsa? då verkar det bara vändas upp och ner som en pannkaka. viktigaste just nu är kanske att jag måste få ihop kosten... ja ni hörde mig. kosten är förjävlig ibland. det räcker kanske med att säga att under den här ensamma kvällen har jag smällt i mig ett stort mål mat (som inte var särskilt gott) lite choklad, kakor, muffins och frukt... ja det här med att jag har varit duktig att inte dricka så mycket på länge kanske inte ger någonting när jag äter godsaker hela tiden. fy skäms jessan, bort med sötsuget!!!

två av dem bästa människorna i mitt liv.
Godnatt
ni vet när man har skrivit ett hyfsat inlägg och sen fuckar nåt upp sig och så försvinner allt? hatar när det händer ..
det där med speciella identiteter
ja det där med identitetskriser. som kommer och går. det verkar bara ganska vanligt. jag trodde att jag inte gick igenom sånt. men jag tror verkligen att jag har så fel.

jag är mäkta imponerad av dessa tjejer. några skulle jag klassa som mina idoler faktiskt. men de är bäst i Sverige, och de förtjänar det verkligen. den lilla myran inom mig som fortfarande lever för handbollen blir alldeles hispig av alla drömmar som visar sig när jag ser dessa spelare. men man måste få ha drömmar eller hur? trots att dom alltid kommer förbli drömmar. har handbollen att tacka för mycket trots allt, men jag har lätt mig att... livet har så mycket mer att ge.
senast idag fick jag en sån där identitets-tjossan-vem-är-jag-när-jag-inte-spelar-handboll-grej. jag hade match. det var SÅ kul att spela. mitt älskade kusinbarn var och tittade på mig tillsammans med kära farmor sin. det var såå kul att se dom på läktaren. och ja, det var så kul att spela handboll! visserligen hade jag min vanliga spela-match-spärr där jag inte riktigt får ut allt jag vill, men ändå.. det var så kul. efter matchen åkte jag vidare till nästa match. till älskade borgen, Skånela IF ligger mig fortfarande så otroligt varmt om hjärtat..
idag mötte dom Sävehof. svenska mästarna. obesegrade göteborgare. det var mäktigt på något sätt. hela sävehofs startsexa var i stort sätt landslagsspelare. förstår ni hyr bra dom är? och då slog det mig - man kan inte gå allt. man kan inte vara allt. antingen är man handbollsspelaren, ger sitt liv åt sporten och satsar. det är klart man kan bli stor. ibland önskar jag att jag hade varit kvar. varit kvar i bubblan, tränat 24/7, spelat matcher och levt handboll. men samtidigt - ibland måste man göra uppoffringar åt andra hållet. lägger man av, satsar man inte längre på den höga nivån. vad får man istället? man får så otroligt mycket annat man kan uppleva. ser jag till mig själv hade jag inte för allt i världen bytt ut mitt halvår i London eller mina månader jorden runt. det har i stort sätt gjort mig till den jag är i dag. en del av mig saknar den där hatkärleken att inte ha något liv, att träna varje dag och i stort sätt bara träffa liksinniga handbollsnördar. en annan del av mig är så glad åt allt jag har idag. åt allt jag får chans att göra och uppleva.

jag är mäkta imponerad av dessa tjejer. några skulle jag klassa som mina idoler faktiskt. men de är bäst i Sverige, och de förtjänar det verkligen. den lilla myran inom mig som fortfarande lever för handbollen blir alldeles hispig av alla drömmar som visar sig när jag ser dessa spelare. men man måste få ha drömmar eller hur? trots att dom alltid kommer förbli drömmar. har handbollen att tacka för mycket trots allt, men jag har lätt mig att... livet har så mycket mer att ge.
cliff hanger
juste, jag hade ju en cliff hanger på gång! bam bam bam...

jag har flyttat till Sigtuna. idag firar jag och mitt flytta-hemifrån-jag 2 veckor! har väl först nu landat och börjat komma i ordning. blev lite för mycket med nytt jobb och flytt på samma gång. men nu är jag ON igen!
börjar äntligen få lite julkänsla också. julklapparna är i stort sätt klara, det är bara lite smått som ska kompletteras. det här är utan tvekan den bästa tiden på året. jag älskar allt som hör den till. till och med att armbåga sig fram i julhandeln har jag en slags hatkärlek mot.
helgen har för övrigt varit toppen! i fredags öppnade märstas älskade KC upp igen (eller förlåt, Harrys) och det var en riktigt riktigt rolig kväll! så mycket folk och så många man inte träffat på länge! igår blev det en myskväll med pizza, vin och härligt tjejsnack innan vi hamnade på KC igen... jisses en två-dagars redan första helgen. jessan, skärpning!

jag ska flytta hemifrån ...
... jajjemen! men tänkte göra som en cliff hanger typ. Coolt va? bra, det tycker jag med hihi.
GODNATT!! 

Så fruktansvärt klok... den där Nalle Puh
